"Hästen står för något stadigt, en
symbol som bevarats i generationer."

Dalahästen – en världskändis

Vi har en världskändis i Dalarna. En kändis som tycks fungera i alla sammanhang och alltid tycks vara lika uppskattad. Vi pratar förstås om dalahästen, för många en ursymbol för Sverige.

I år är det exakt 70 år sedan som dalahästen fick sitt stora genombrott, detta i samband med världsutställningen i New York 1939. Idén att placera en gigantisk dalahäst utanför den svenska paviljongen blev en succé. Idag, 70 år senare, är dalahästen ett varumärke vars igenkänning i Sverige kan mäta sig med Volvo och Ikea.

Om vi gräver lite i dalahästens historia och ursprung finner vi ett flera tusen år långt kärleksförhållande. Hästar och människor har nästan alltid levt sida vid sida i symbios och ömsesidig respekt. Till Sverige kom hästen för cirka 4 000 år sedan, och kom snabbt att bli en symbol för styrka, trofasthet, vishet, mod och värdighet. Hästen blev också en symbol för mystik, eller som i den nordiska mytologin där hästen till och med hörde till det gudomliga.

Långt senare i historien, på 1600 – 1700-talen, föddes föregångaren till vår tids dalahäst. I timmerkojor i skogen brukade skogsarbetare ägna lediga stunder åt att tälja leksaker till väntande barn hemma i byn. Och att det var hästen som blev favoritobjekt var kanske inte så konstigt, även under denna tidsepok var hästen en ovärderlig vän, inte minst i skogen där den fick dra tunga lass i skogen eller på åkrarna. Hästen fungerade också som transportmedel när familjen skulle till kyrkan eller marknaden. Under 1800-talet dök det upp dalahästar med mönster, från att tidigare varit omålade. Inspirationen kom från de blommönster, kurbits, som vid denna tid blev allt mer förekommande, bland annat på möbler och innerväggar. Hästarna, med eller utan mönster, fick sedan spridning i Sverige tack vare arbetsvandringar – folk gick långa sträckor för att hitta ett arbete – eller av kringvandrande försäljare, som med dalahästen som betalningsmedel kunde köpa sig mat och husrum för natten.

Även om hästen fanns att köpa i byar runt Mora redan på 1800-talet, så var det först på 1900-talet som den täljda hästen gick från att vara en leksak och mindre nyttopryl till att upphöjas till turistsouvenir och genuint hantverk. Även om hästen idag är fabrikstillverkad med standardiserade dekorer blir man förvånad hur mycket hantverk som ändå läggs ner på varje häst. Varje häst, som målas för hand, blir unik.

Svensk produkt i tiden

Även om det finns många olika varianter på dalahästen runt om i Dalarna så är det i Nusnäs strax söder om Mora som den ”riktiga” hästen tillverkas. Ungefär 200 000 hästar tillverkas där varje år och distribueras till stora delar av världen. Hästen har också kommit att bli en utmärkt gåva vid högtidliga tillfällen. Bill Clinton fick en av vår förre statsminister Göran Persson. När Carl Bildt lämnade sitt fredsuppdrag i Bosnien gav han bort 400 stycken. Andra kända namn som begåvats med en dalahäst är Bob Hope, Doris Day och Elvis Presley.

Och kanske ligger svaret om hästens storhet i Marie-Christine Nilssons ord, en 60-årig kvinna från Göteborgstrakten som verkligen älskar dalahästen med sin kurbits.

– Hästen står för något stadigt, en symbol som bevarats i generationer, säger Marie-Christine. För mig som fått uppleva en bondgård som ung väcks många associationer till hästen som jobbade på gården. Om det är nostalgi vet jag inte, men hästen känns väldigt trygg på något vis. Och visst är den vacker att titta på?


Artikeln publicerad med tillstånd av Siljan Turism.